En Brontosaurus klagan

När min partikamrat Gustav Fridolin på Miljöpartiets kongress i Göteborg liknade Alliansen utdöende Dinosaurer fick det mig att fundera över vårt samhälle idag och vilka fler som kunde tänkas vara en utdöende art.

Tyvärr visade det sig att jag själv är en Brontosaurus som är väldigt dåligt anpassad för vår moderna kultur. Född på landet i landet längesen var tanken att jag skulle ta över ett litet småbruk o tillbringa mina dagar bland djur och vacker natur och så började det med ett ibland hårt och slitsamt liv men enkelt och jordnära. Skapt som jag är för att dona och påta i min egen takt utan att ta nån särskild hänsyn till klockan trivdes jag bra i den gröna världen.

Men så kom 70-talet och då var det slut med småbruk och den typen av liv. Det var helt enkelt inte lönsamt längre. Sedan dess har det varit ett evigt strävande för mig att anpassa mig till det moderna samhället med ett oftast dåligt resultat. Plast och IT världen gör mig sjuk och deprimerad då det går så dåligt för mig i den. Då man är så dåligt anpassad blir man ju också väldigt olönsam och är det något den här världen inte tål är det olönsamma människor. Vår moderna kultur premierar bara egenskaper som jag inte besitter.

Jag är sprängfull med kunskaper om allt möjligt från hur man gör kolmilor till gammalt smide och jag är ett historiskt lexikon. En skogsfilosof till själ och hjärta. Men inte blir det några pengar av det och inte orkar nån av de unga och vackra som befolkar våra moderna städer lyssna på nåt gammalt trams. Dom förstår nog inte vad jag säger ändå och om dom gör det så hinner dom inte lyssna.

Jag föstår ju inte heller vad dessa unga varelser håller på med i flygande fläng från det ena till det andra. Det gäller tydligen att få in så mycket pengar som möjligt så man kan tävla med varandra i konsumtiom. Det gäller tydligen att se så bra ut som möjligt och vara framgångsrik i olika mystiska företeelser.

Det är ju då man förstår hur ointressant och förlegad man är. Inte har man någon bakgrund i en färgstark och utländsk kultur som kunde vara intressant. Inte heller är man queer eller har nån intressant läggning som sticker ut. Inte ser man bra ut heller eller har pengar eller någon annan attraktionskraft så det där med kärlek och relationer är ju inte att tänka på.

Man tillhör helt enkelt en utdöende art, en Brontosaurus. Inte tror jag väl nån kommer att sakna oss heller utom dom andra dinosaurena.  Vi är ju trots allt ganska många som inte duger i detta samhälle så jag känner mig inte alls ensam. Vi är allt ifrån Urbefolkningar till långtidssjukskrivna, narkomaner och uteliggare. Jag är i sällskap av aboriginer och innuiter, shoshneindianer och tibetanska bergsfolk. Ja vi är ganska många som är olönsamma och i vägen för utvecklingen.

Så det är väl bara att ta sig en kopp kaffe, luta sig tillbaka och se de unga och vackra försvinna i fjärran. Solnedgångar är ju vackra och se på och filosofens tröst är ju vetskapen att snart ska man återgå till det eviga kretsloppet och bli stjärnstoft igen oberoende av vilka konstiga kulturer människan hittar på. Kanske hittar någon framtida forskare våra vitnade benknotor och undrar vad vi var för filurer och kallar oss Homosaurus defektus.

Tillbaka med en urgammal blogg

Vem kommer ihåg att jag har en gammal blogg? Jag hade själv glömt bort den.
Men nu blev den helt plötsligt intressant för mig igen. Jag har nämligen fått en jäkla massa tid.
Med relativt god självkännedom vet jag att jag måste göra något utvecklande när jag har så mycket ledighet annars blir det lätt surfning på nätet och dataspel för min del.

Jag har fått en ofrivillig paus i tillvaron, ja ofrivillig är väl inte helt sant men det förhåller sig så att min före detta arbetsgivare, Hörby kommun, ansåg sig inte vara i behov av mina tjänster längre. Därför fick jag ett erbjudande om avgångsvederlag som jag efter en viss eftertanke accepterade. Så nu har jag alltså en längre tids ledighet framför mig som jag måste använda för att skapa mig en ny framtid kan man säga.

Nu ska jag ju villigt erkänna att med tanke på vad som händer i Hörby kommun just nu så känns det ju mer än lättande att få lämna denna arbetsplats bakom sig. Ingen som läser Skd har väl lyckats undvika att se att kommunen befinner sig i ett totalt kaos nära ett haveri.

Anmälningarna haglar över kommunen från alla håll över bristande rutiner och dålig arbetsmiljö Anställda larmar Jag känner verkligen med mina tidigare kollegor som varje dag måste genomlida sin arbetstid på detta sätt.Fackförbund anmäler Men det allvarligaste är att medborgaren som genom sin skattsedel finansierar detta inte får den service som dom har rätt till.

Men vad är det som händer i Kommunen? Socialförvaltningen drar över med 30 miljoner 30 miljoner back och socialchefen Peter Hansson säger att varför har han ingen aning om Social chefen vet inte och mitt i detta har tydligen ekonomen slutat. Socialnämnden befinner sig i ett chocktillstånd med följande handlingsförlamning.
Är det någon mer än jag som stilla undrar varför ekonomen slutade. Jag anar ugglor i mossen och mer än en begravd hund.

Tekniska förvaltningen är också nära haveri på grund av ett makalöst politikerstyre. Den nya Samhällsbyggnadschefen som var både duktig och drivande slutade eftersom det var omöjligt att jobba under sådana förutsättningar som som förelåg. Nyligen fick vi också reda på att Fastighetskontoret som ligger under Tekniska nämnden inte vet vad dom förvaltar eller har ansvar för.fastighetskontoret Jag avlutade mina fem år i hörby kommun med att jobba på Gatukontoret en kort tid efter att ha blivit förflyttad dit från socialförvaltningen. Gatukontoret ligger under Tekniska förvaltningen det också. Där fick jag insyn i hur det verkligen förhåller sig i denna förvaltning.
Arbetsstyrkan på Gatukontoret är duktiga och trevliga människor fick jag erfara men deras arbetssituation är ohållbar beroende på inblandning av politikerstyre.


Huvudkombatanterna i denna röra är kommunalrådet Lars Ahlkvist (M) och Pelle Skerup (M) ett-upptradande-som-saknar-motstycke

Nu säger vän av ordning att det är "inte ens fel att två träter" Men i detta fallet får jag som med egen erfarenhet har sett hur det har gått till ställa mig på Lars Ahlkvists sida. Pelle Skerup är ensam ansvarig (med hjälp av några nickedockor) för det som händer i Tekniska nämnden och för att arbetsmiljön är som den är i Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Jag är ju själv Miljöpartist och är ersättare i fullmäktige i Hörby. Vi hade årsmöte i mp förra veckan och då blev jag vald till kassör och medlemsanvarig. När det gäller det kommande valet vet jag inte om jag hamnar på valbar plats men ett kan jag lova och det är att vi i Mp Hörby och jag själv inte kommer att vila innan medborgarna i Hörby får valuta för sina skattepengar och vi får rett upp denna otroliga röra som vi upplever i Hörby nu.

Trevlig helg till alla fina Hörbybor och vänner.

Natten

Natten är min bästa tid. Tid att tänka, tid att känna. Alla frågor som hopat sig under dagen kan få ett svar. Ska jag få ihop den splittrade spegel som jag kallar mitt liv. skärvorna lyser i mörkret. Varje skärva lyser lika starkt. Varje skärva visar bilden av mig. I varje skärva finns jag. När jag mödosamt pusslar möter jag mig i varje skärva. Jag existerar i tusen bitar. varje bit är jag. Tanken lugnar mig, Så även splittrad är jag hel.

Omanliga män ?

Jag är man, och det är jag stolt över, oftast, kan tilläggas. Men idag är det svårt att vara man det måste jag erkänna. Inte att vara i den här kroppen jag har fått, den har tjänat mig väl och givit mig en hel del njutning och välbefinnande. Men att leva den roll som det innebär att vara man är komplicerat. Därmed inte sagt att det skulle vara lättare att vara kvinna.


Det är väl helt enkelt svårt att vara människa. Jag känner medlidande med de barn och ungdomar som ska finna sin identitet idag. Förebilderna som presenteras i våra media är ju minst sagt avskräckande i många fall. Visst finns det bra förebilder men hur finna dom i det öronbedövande mediebruset.

Män ses dagligen, våldta, misshandla, förtrycka och agera utan självkontroll. Det verkar som att ju mer osäkerhet om mansrollen som råder desto mer avarter i beteende ser vi.

När jag själv med lång erfarenhet filosoferar över mansrollen inser jag att vi måste gå till kärnan av manligheten. Vad är manlighet? För att förstå detta måste vi skala bort alla ovidkommande kulturella och politiska aspekter som hela tiden vävs in i frågan och skymmer bilden.

I över en miljon år har vi levt tillsammans man och kvinna i med och motgång, tydligen är det ett vinnande koncept. Jag antar att vi hade valt ett annat sätt att leva om inte detta vore bra.

Tänk efter! Om vi tar bort det sociala skyddsnätet vi har i det moderna samhället som vi endast har haft ett ögonblick i vår utveckling. Utan detta är vi väldigt sårbara varelser. Då vill det till att man kan hålla ihop. I ett speciellt skede är vi extra sårbara och det är när vi har små barn att ta hand om. Av naturliga skäl blir ju kvinnan mer sårbar i detta skede, hon har helt enkelt fullt upp att göra. Någon annan måste alltså ta hand om den vardagliga kampen för födan och värme just då. Det är här manligheten kommer in, någon måste tillgodose kvinnans grundläggande behov i det här känsliga läget. Någon måste också skapa en trygg, varm och stabil miljö runt den lilla familjen. Historiskt sett är alltså manlighet; trygghet, stabilitet och omtanke.
Nu säger säkert någon att sånt där gammalt trams inte gäller längre. Just det, det gäller inte längre. När någon säger ”Man” är trygghet, stabilitet och omtanke det första du tänker på?
Även om världen ser annorlunda ut idag skadar det nog inte med lite återblickar.

Med risk för att vara naiv tror jag att den man som försöker att vara stabil och trygg samt ha omtanke om sina medmänniskor inte kommer att våldta, misshandla och förtrycka.
Jag skulle vilja att vi tar detta som utgångspunkt när vi diskuterar den manliga identiteten.

Andlighet

En stor del av livet är andlighet. Tyvärr upptäcker vi sällan detta förrän vi blir äldre. En del upptäcker det kanske aldrig. Andlighet ger livet en helt ny dimension. Ju mer vi vågar utforska andligheten ju mer utvecklas vi i vår mänsklighet. Andligheten är en vaccination mot omänsklighet.


Det intressanta är att andlighet inte behöver vara kopplat till religion, Jag gick ur Svenska kyrkan på grund av att kyrkan kan vara både oandlig och omänsklig. Vilket historien har visat samt dom dogmatiska debatter vi kan höra och se dagligen i våra media också visar, där präster och andra fingranskar Bibeln efter argument för sina världsliga ståndpunkter.

Andligheten har sitt ursprung inom oss och sitt mål utom oss. Betrakta vissa religioner och se att det motsatta synsättet råder.

Sorglig bloggsörja

Varit ute och nosat i bloggvärlden, vilket inte var så kul. Det outas och hängs ut till höger och vänster. Den ena förolämpningen efter den andra. Anonyma ligister härjar vilt och sprider dynga omkring sig som den värsta svinbonde.

Vem kunde anat att dom fegas paradis skulle vara dom modigas helvete.Men som dom säger den fege dör tusen dödar men den modige dör bara en gång. Så dom får väl plaska omkring i sitt eget smutsiga vatten.

Har inte skrivit här på länge

Jag har haft en tuff vinter, jag till och med dog ett litet tag så nog har jag mycket att skriva om den onde eller det onda. Jag ska nog börja skriva lite om det igen. Så välkomna kära vänner.